Energifrågor

Ordet "energi" kommer från grekiska en, "i", och ergon, "kraft", och handlar alltså om en "inneboende kraft". Man kan med viss rätt säga att allt är energi. Allt i naturen innehåller energi, och varje händelse för med sig energiomvandling och energiöverföring.

Det dröjde ända till mitten av 1800-talet då Energibegreppet formulerades av Kelvin och Joule och var resultatet av många forskares sökande efter förståelse av värme, och vad det finns för samband mellan värme, rörelse, mekaniskt arbete. Slutligen insåg man att alla dessa var olika och manifestationer av samma grundläggande begrepp, vilket alltså fick namnet energi.
 

Sverige använde 1997 477Twh energi. (477.000.000.000 kWh) Detta motsvarar ca 120st Barsebäcksreaktorer eller energiförbrukningen för 19 miljoner villor.

• 50% (240 TWh) var fossila bränslen (oljeprodukter, kol, koks och naturgas)

• 19% (91 TWh) kom från biobränslen, torv och avfall.

• 15% (70 TWh) från vattenkraft

• 15% (70 Twh) från kärnkraft

• samt lite spillvärme, vindkraft och elimport mm.

Detta visar att 65 % av vår energitillförsel kommer från icke förnyelsebara energikällor och hela 50 % från fossila bränslen.

Ca 140 TWh omvandlades till elkraft (motsvarar ca 5,6 miljoner eluppvärmda villor) Av Sveriges elproduktion kommer ca hälften av vattenkraft och hälften av kärnkraft, därutöver finns en elkraftsproduktion från bl. a. vindkraft och s. k. kraftvärmeverk där man producerar el och värme samtidigt.

Sveriges energianvändning

Av Sveriges energitillförsel 1997 på 477TWh användes 393 TWh av följande sektorer;

• Bostäder & Service157 TWh (40%)

• Industri149 TWh (38%)

• Transporter 87 TWh (22%)

• resterade 84 TWh gick till utrikes fart (40 TWh) och förluster (44 TWh).

Bostäder & Service

Med bostäder & service menas alla hushåll och lokaler för den offentliga och privata servicesektorn.

Från 1970 har sektorns oljeanvändning minskat dramatiskt fram till 1997, från 70 till 23%. Däremot har sektorns elanvändning och fjärrvärmeanvändning ökat under samma tidsperiod. Elanvändningen har ökat från 13 till 45% och fjärrvärmen från 7 till 24%. Ca 700 000 småhus har idag elvärme.

Energianvändningen har i det närmaste varit konstant sedan 1970 trots att lokalytorna har ökat kraftigt och antalet bostäder ökat med 30%. Detta beror främst på att man ersatt olja med el och fjärrvärme. Under denna period har även många energibesparande åtgärder gjorts samtidigt som apparater blivit allt mer energieffektiva.

Industrin

Energianvändningen inom industrin följer i stort sett förändringarna i industriproduktionen. På kort sikt styrs industrins energianvändning av produktionsvolymen. På längre sikt påverkas den även av förändringar i produktionsinriktningen, teknisk utveckling, skatter samt energiprisernas utveckling.

I ett längre tidsperspektiv har det skett en tydlig omfördelning mellan olika energislag, framför allt genom en övergång från olja till el. Denna utveckling inleddes i samband med energikriserna på 70-talet. Andelen biobränsle har också ökat under motsvarande period.

Den specifika energianvändningen, energiåtgång per krona produktionsvärde, har från 1970 minskat med 40%. Detta visar på en tydlig utveckling till mindre energikrävande processer och varor. Under perioden har också en förändring skett för industrins bransch- och produktsammansättning.

Under de senaste åren har industrin börjat arbete med miljöledningssystem som ISO 14000 och EMAS för att utvärdera miljöpåverkan. Energianvändningen är eller bör vara en av parametrarna för miljöpåverkan som skall ingå i miljöledningssystemen.

Transporter

Under 1970- och 80- talen har transportsektorns oljeanvändning ökat som en följd av ett ökat transportarbete. Persontransporterna har ökat med drygt 60% och godstransporter med 45% mellan 1970 och 1994.

Trafikens miljöpåverkan kan minskas om en rad åtgärder genomförs, som t. ex. skärpta avgaskrav, högre drivmedelspriser, bättre infrastruktur- och bebyggelseplanering samt inte minst en introduktion av alternativa drivmedel.

Användning av alternativa drivmedel som motoralkoholer (etanol, metanol), naturgas, biogas och växtoljor (RME, rapsolja) innebär mindre påverkan på miljön. Idag används alternativa drivmedel främst inom kollektivtrafiken. Dessutom finns ett litet antal personbilar i drift. Antalet tankningsställen ökar successivt.

Kostnaderna för att framställa alternativa drivmedel är fortfarande för höga. Någon storskalig introduktion är därför inte att vänta inom den närmsta framtiden. Forskning och utveckling pågår dock och prisskillnaderna minskar hela tiden, delvis på grund av införandet av miljöavgifter.

För att i framtiden få ett ekologiskt hållbart samhälle är det ett måste att transportsektorn ställs om till att i så stor utsträckning som möjligt använda förnyelsebara energikällor.

Hushåll

I Sverige hade vi 1993 ca 3,8 miljoner hushåll och en bostadsyta av 49 m2 per person.

En genomsnitts familj använder ca 87 700 kWh/år. Av denna energi går endast 20 000 kWh åt till bostaden. För transporter använder vi 27 700 kWh och för mat ca 40 000 kWh.

Detta visar att det inte endast är i vårt boende som vi ska spara energi utan att det finns stora potentialer för energibesparingar för vårt resande och hur vi köper och hanterar vår mat.

Bostadens energiförbrukning

En normalstor villa använder energi motsvarande ca 25 000 kWh/år.

Dessa 25 000 kWh används enligt:

60% eller 15 000 kWh går åt till uppvärmning och ventilation.

20% eller 5 000 kWh till tappvarmvatten.

20% eller 5 000 kWh till hushållsel.

Det finns många av olika sätt att spara energi, både när det gäller värme och tappvarmvatten såväl som för hushållselen. För att minska energinotan kan man både spara energi eller byta energislag.

 

GTranslate

Kontaktperson



Ingenjör
Asim Serdarevic
0433-72087
Sida skapad 2010-08-04
av Kerstin Andersson
Senast uppdaterad 2011-05-03