Tillsammans sparar vi el

Bild

Varje kwh räknas

Flera myndigheter informerar nu tillsammans med regeringen om att vi står inför en elbrist. På den här sidan samlar vi länkar, aktuell lokal information samt tips, råd och stöd.

Vi står inför en utmanande vinter. Elpriserna är rekordhöga och man flaggar även för en ökad risk för elbrist och elavbrott i bland annat Kronobergs län.

Vi behöver förbereda oss för olika scenarier och agera tillsammans för att mildra effekterna. Det här gäller både myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner.

Genom att förbruka mindre el så kan vi minska risken för elbrist och samtidigt sänka priserna.

Små insatser ger stor effekt, därför är det viktigt att vi alla ser över våra vanor och beteenden. Du kan göra stor skillnad utan större uppoffringar. Om du sänker din förbrukning med två procent så minskar risken för avbrott fem gånger.

Vid kommunstyrelsens oktobersammanträde 2022 föredrog kommunens tekniske chef och säkerhetschefen den utredning som gjorts på uppdrag av kommunchefen. Efter föredraget beslutade kommunstyrelsen om ett flertal energisparande åtgärder.

I utredningen som ligger till grund för förslaget har man sett över och analyserat kommunens energiförbrukning och kostnader på såväl kort som lång sikt.

Kommunstyrelsen har beslutat att införa följande åtgärder:

  • Skapa en medvetenhet inom organisationen, hos medborgarna och näringslivet, att ta ansvar för att identifiera primära ”energitjuvar” och åtgärda dessa.
  • En av de viktigaste punkterna är att Informera om betydelsen av att belysningen används på rätt sätt, t ex genom att:
  • Säkerställa att belysningen inte används när den inte behövs, till exempel i lokaler som inte används eller då man lämnar rummet.
    • Släcka all belysning när lokalen är obemannad.
    • Använd LED-belysning i stor utsträckning som möjligt.
    • Se till att kontorsutrustning går ner i energisparläge när de inte används.
    • Stänga av datorn när arbetsdagen är slut.
  • Minska gatubelysningen 1h per dygn (30 minuter morgon resp. kväll).
  • Minska ner tiden då fasadbelysningar är tända på kommunens fastigheter
  • Sänka temperaturen i kommunala fastigheter med en grad, förutom i förskolor LSS-boende och på äldreboenden.
  • Begränsa användningen av antalet bastuaggregat som är i drift och tider då de används. Läs mer
  • Se över driften av samtliga ventilationsanläggningar.
  • Begränsa all julbelysning till sex veckor mellan advent och trettondedagen, även minska ner tiden per dygn då julbelysningen är tänd.
  • Julbelysning i miljöer som inte riktar sig till omsorgstagare, förskolor eller skola bör undvikas.

Fler åtgärder kan komma att behöva genomföras men det beror helt på prisutvecklingen och den totala förbrukningen i södra Sverige. Uppföljning kommer att ske varje månad för att se om åtgärderna ger någon effekt.

Talesperson gällande el och energiåtgärderna är stabs- och säkerhetschef Bengt-Ove Olsson.

En effektivare användning av energi kan ge ditt företag ökad lönsamhet, mindre miljöpåverkan och ofta också fördelar i produktionen.

Bland annat belysning, energisparläge och standbyförluster samt drifttider för produktion och ventilation kan ofta effektiviseras och leda till mindre energiförbrukning.

För det lilla eller medelstora företaget som saknar personal som ansvarar för energifrågorna, kan det vara svårt att överblicka vad som kan göras.

Börja med energikartläggning

Ta reda på hur mycket energi som används i verksamheten och vad den används till. Hur stor andel går till uppvärmning, produktion och kontorsel? Ta samtidigt reda på hur personalen upplever inomhusklimatet. Gör en energiplan och sätt mål.

Om du har möjlighet, följ upp energianvändningen månadsvis så får du direkt information om det är något som inte fungerar som det ska. Du får ett bra underlag till nästa år för att jämföra om energisparande åtgärder har gett resultat.

Du kan läsa mer om energieffektivisering för företag på Energimyndighetens företagssidor. Länk till annan webbplats.

Nätverk för energieffektivisering

Energimyndigheten driver några lokala nätverk där du kan få svar på frågor, kontakt med energiexperter och andra företag som vill effektivisera hela eller delar av företaget. Det finns även stöd och bidrag man kan söka för att kartlägga och energieffektivisera små och medelstora företag. Information om de lokala nätverken finns på Energimyndighetens sidor om nätverk för energieffektivisering Länk till annan webbplats..

Energisnåla inköp

Gör energisnåla val vid inköp av ny utrustning. På sikt betyder låga energikostnader mer för lönsamheten än inköpspriset.

Checklista för energieffektivisering

Med några enkla diskussionspunkter kan man sammanfatta företagets energistatus och hitta förbättringar.

Uppföljning

  • Hitta nyckeltal för att lättare kunna jämföra.
  • Statistik (arsvis, kvartalsvis, månadsvis)
  • Utse en ansvarig för energifrågor
  • Engagera personalen och ledningen
  • LCC (livscykelkostnadsanalys vid inköp av nya produkter)

Förutsättningar

  • Energikartläggning av energiansvarig eller konsult
  • Energideklaration
  • Nattvandra (för att hitta onödig ventilation, belysning, stand-by m.m.)
  • Dagvandra (för att hitta onödig ventilation, belysning, stand-by m.m.)
  • Energiavtal (el, gas, fjärrväre etc.)

Värmesystem

  • Möjligheter att byta till ett mer miljövänligt och ekonomiskt alternativ
  • Sänkning av inomhustemperatur (framförallt i lokaler som inte används regelbundet)
  • Injustering av radiatorsystem och värmekälla
  • Injustering av framledningstemperatur (inom- och utomhusgivare)
  • Isolera rör (> 50 grader)
  • Nya termostatventiler och cirkulationspumpar

Varmvatten

  • Snålspolande dusch- och tappvattenkranar
  • Flödesbegränsare
  • Engreppsblandare

Ventilation

  • Byt/rengör filter ofta, inför rutiner
  • Installera tidur
  • Installera återvinning
  • Ventilera med uteluft nattetid (vid kylbehov)

Belysning

  • Byt glödlampor till lågenergilampor/LED
  • Måla i ljusa färger
  • Planera vid byte av armaturer, välj senaste tekniken
  • Nödljusskyltar i LED
  • Kartlägg och koppla ut onödiga belysningspunkter
  • Dagsljussensorer utomhus
  • Närvarostyrning

Kontor

  • Automatisk avstäning för datorer och bildskärmar
  • Viloläge för skrivare/kopiatorer eller inför rutiner för avstängning
  • Tdur för motorvärmaruttag

Transporter

  • Interna transporter, el/dieseltruck
  • Externa transporter, kravställning
  • Resepolicy och fordonspolicy
  • Tjämstebilar, drivmedel
  • Tjänstecyklar och förmånscyklar
  • Ruttoptimering
  • Packningsgrad
  • Sparsam kröning, rutiner för kontroll av däcktryck

Varför riskerar vi avbrott i vinter?
Risken för brist i vinter är fortfarande låg men vi behöver vidta åtgärder nu för att minimera risken. Oftast täcker produktionen av el efterfrågan. Men under kalla dagar kan det uppstå ett underskott, det vill säga vi konsumerar mer än vi producerar. Då måste vi importera el från våra grannländer. Om det vid det tillfället inte går att importera el uppstår brist och vi kan tvingas stänga av el för att inte elnätet ska kollapsa.
Sverige har under flera år varit beroende av att import vid de mest ansträngda situationerna. På grund av omvärldsläget minskar sannolikheten att kunna importera från Europa och de länder som är beroende av ryska gasleveranser.

Hur kommer det sig att Sverige importerar el?
El är en färskvara. Det svenska elsystemet sitter ihop med våra grannländer och utgör en elmarknad där olika länder kan exportera och importera el mellan varandra. Om det är billigare att importera el från ett område, eller om den inhemska produktionen inte räcker till, importerar vi el.
Normalt brukar Sverige importera cirka 36 timmar på ett år. I vinter beräknas behovet uppgå till cirka 149 timmar. Källa: svk.se

Hur kan det bli brist när vi har ett överskott och exporterar el till andra länder?
När vi pratar överskott är det sett över hela året. En solig, blåsig sommardag producerar vi mer än vi konsumerar och kan därför exportera el. Men en kall, vindstilla dag producerar vi inte alltid tillräckligt mycket el för att täcka behovet och då måste vi importera. Dessutom har vi i dag ingen tillräcklig infrastruktur för att frakta el från norra delarna av landet.

Varför har inte norra Sverige samma utmaningar som södra Sverige?
Även om vi producerar mer el än vi själva använder i Sverige krävs att den kan överföras dit den behövs. Kapacitetsbrist innebär att ledningarna är underdimensionerade för våra behov. För att undvika kapacitetsbrist behöver hela elnätet vara rätt dimensionerat, från stamnätet, till regionnätet och vidare till lokalnätet. Norra Sverige med sina vattenkraftverk har därför inte samma utmaningar som södra Sverige.

Vad händer vid ett avbrott så kallad frånkoppling?
Att koppla från elen lokalt är ett verktyg för att förhindra större störningar i elförsörjningen. Svenska kraftnät väljer ut i vilket geografiskt område frånkoppling ska ske, hur mycket el som ska kopplas bort och hur länge. De ger sedan order till de regionala nätföretagen att de ska genomföra frånkopplingen inom 15 minuter.

Vem bestämmer vilka som kommer bli frånkopplade?
Elnätet måste hela tiden vara i balans mellan produktion och konsumtion. Vid ett plötsligt bortfall av produktion måste därför en snabb nedgång av konsumtion ske. På så sätt räddas elnätet från kollaps. Prioriteringen görs enligt en planeringsmetod som Energimyndigheten har utvecklat. El styrs om till prioriterade ledningar och metoden kallas styrel för att lindra konsekvenserna för samhället.
Förenklat handlar styrel om vem som ska få el när vi inte har tillräckligt till alla. Det går ut på att man vid risk för elbrist säkerställer el till samhällsviktiga verksamheter som till exempel sjukhus, äldreboenden, räddningstjänst och larmtjänst.
Kommuner och elnätsföretag ansvarar tillsammans för att identifiera och planera hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen leder och sammanställer arbetet.

Hur görs prioriteringen?
Hur verksamheter ska prioriteras regleras i styrels-förordningen. I den anges åtta olika prioritetsklasser:
1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.
7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
8. Övriga elanvändare som privatpersoner.

Vad gör jag som privatperson om elen stängs av?
En frånkoppling av elen skiljer sig inte från ett vanligt strömavbrott. Som medborgare ska du alltid vara förberedd på exempelvis ett strömavbrott eller annan samhällsstörning. Läs mer om hur du förbereder dig på krisinformation.se.

Hur lång tid pågår en frånkoppling?
Det går inte att svara på exakt, men enligt Svenska Kraftnät kan ett rimligt scenario för vintern vara några enstaka timmar åt gången. Om elen behöver stängas av en längre tid kan frånkopplingen roteras. Det betyder att en enskild användare inte drabbas för hårt.

Kommer det någon förvarning innan elen stängs av?
Svenska kraftnät går ut med kommunikation i media om det finns risk för en frånkoppling inom det närmaste dygnet. Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap, Tib, kommer också att informeras och kommer då att inleda samverkan med länets aktörer. Som vid vanliga strömavbrott kommer elbolagen att gå ut med driftinformation i sina kanaler.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 23 februari 2023 10:20