Skräpmätning för en renare kommun

Hur mycket skräp slängs det på marken egentligen? Var samlas det någonstans och vad är det för typ av skräp? Förra veckan gjorde vi vår första skräpmätning, vid Södergårdsdammarna, för att ta reda på hur nedskräpningen ser ut. Mätningen genomförs i samarbete med Håll Sverige Rent.

Nedskräpningen drabbar oss alla. Skräpet förstör natur och skadar djur, gör våra bostadsområden otrygga och kostar de svenska skattebetalarna miljarder varje år att städa upp. En viktig del av arbetet med att minska nedskräpningen är att ta reda på hur mycket skräp som slängs, vilken typ av skräp det är och var det slängs.

Skräpmätningar görs för att kartlägga nedskräpningen, ta fram mål och sätta in rätt åtgärder. Nu har vi gjort vår första mätning i Markaryds kommun. Första mätningen är en nulägesbild, som vi kommer att jämföra framtida mätningar med. Kontinuerlig skräpmätning gör att vi kan följa upp framtagna mål, få en indikation på om åtgärder fungerar och se en förändring över tid.

Tillsammans med Statistiska centralbyrån och Statisticon har Håll Sverige rent tagit fram vetenskapligt säkerställda metoder för att mäta nedskräpningen.

Hur går en skräpmätning till?

Kommunen väljer vilket område som ska mätas. Skräpmätningen görs med hjälp av en app från Håll Sverige Rent, som visar en karta över olika platser som ska undersökas och där du rapportera in det skräp som hittas på platserna. Under hel vecka, inklusive helgen, räknade och kategoriserade vår miljöstrateg skräpet på 140 slumpmässigt utvalda punkter i området.

Varför mätte vi vid Södergårdsdammarna?

"Vi valde området vid Södergårdsdammarna eftersom det är ett område där många människor rör sig. Det är mycket vandringsleder och grönområden runt om, samt att det ligger nära en skola, vilket gör det intressant att undersöka." säger Linn Strömberg, miljöstrateg.

Hur har upplevelsen varit av mätningen?

"Jag upplevde att det är relativt rent runt Södergårdsdammarna och skräpet befann sig främst på eller i närheten av gång- och cykelvägar. Eftersom jag cyklade där under flera timmar per dag, under en hel vecka, observerade jag skräpet som fanns hela tiden. På en plats som var ren dagen innan kunde det finnas nytt skräp nästa dag, vilket betyder att det sker nerskräpning varje dag." berättar Linn.

"De flesta punkterna som skulle mätas var runt dammarna, ett fåtal av de slumpmässiga punkterna var vid närliggande badplats och inne i centrum. Inne i centrum och badplatsen innehöll mer skräp än vid Södergårdsdammarna. Det vanligaste skräpet var cigarettfimpar, snusprillor och plast. Särskilt plast från cigarettpaket."

Vad händer nu?

Resultatet kommer att sammanställas i ett, så kallat, Skräpfacit med tabeller och diagram över vilket slags skräp som hittats och hur mycket det fanns av varje sort. Det gör det lättare att följa upp våra mål och det ger oss ledtrådar om vilka åtgärder som behövs. Genom att mäta skräpet kan vi, på ett bättre sätt, följa upp åtgärderna som gjorts och se utvecklingen över tid. Olika typer av skräp kräver olika typer av åtgärder.