Översiktsplanering

I översiktsplanen redovisar kommunen hur man vill att kommunen ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och olika riskfaktorer.

En översiktsplan är ett vägledande dokument och varje kommun måste ha en aktuell översiktsplan enligt Plan- och bygglagen (PBL). Den är inte juridisk bindande men ska ange inriktningen för den långsiktiga, hållbara, utvecklingen av den fysiska miljön och på så sätt ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas i kommunen. En översiktsplan är kommunens avsiktsförklaring om hur den fysiska och byggda miljön bör användas, bevaras och utvecklas. Det är viktigt att de enskilda utvecklingsprojekten sätts i ett större perspektiv och i en helhet, eftersom alla förändringar i mark- och vattenanvändningen får större eller mindre konsekvenser för omgivningen. Översiktsplanen ska därför vara strategisk och vägledande för beslut i plan- och lovärenden. Översiktsplanen ska innefatta en avvägning mellan olika allmänna intressen där planeringen bland annat ska bidra till en ändamålsenlig struktur, god och tillgänglig livsmiljö, god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt ekonomisk tillväxt och bostadsbyggande. Översiktsplanen har därmed en central roll i kommunens arbete att formulera strategier för en långsiktig hållbar utveckling.

Översiktsplanen ska visa den övergripande markanvändning och ska omfatta hela kommunens yta. För vissa delar kan den vara mer detaljerad vilket kan göras i en fördjupning av, eller tillägg till, översiktsplanen. Att bedöma konsekvenserna av olika alternativ är en viktig del av arbetet. Översiktsplanen ska redovisa hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunens ska även redovisa vilken hänsyn som ska tas till relevanta allmänna intressen och hur man anser att riksintressen ska tillgodoses, samt hur miljökvalitetsnormer ska följas. I översiktsplanen ska kommunen även visa hur man tänker ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling i kommunen. Det ska vara lätt att förstå planens innebörd och konsekvenser.

Markaryds kommun år 2030

För varje mandatperiod ska kommunfullmäktige göra en aktualitetsprövning som innebär att man tar ställning till om översiktsplanen är aktuell. Markaryds kommunfullmäktige aktualitetsprövade nuvarande översiktsplan under mandatperioden 2014 – 2018.

Under nuvarande mandatperiod, 2018–2022, har Markaryds kommun påbörjar arbetet med att ta fram en ny översiktsplan vilken förväntas bli klar att antas våren 2022. Läs mer under pågående översiktsplanering. Öppnas i nytt fönster.

Vem kan vara med och påverka utformningen av Markaryd 2030?

Ett genomförande av översiktsplanen bygger på deltagande från många aktörer såsom kommunens medborgare, markägare, byggföretag och föreningar. Andra aktörer är till exempel Trafikverket som ansvarar för de större vägarna och Region Kronoberg samt angränsande län, som tillhandahåller kollektivtrafiken.

En översiktsplan ska samrådas och ställas ut för granskning. Allmänheten och berörda ska ges tillfälle att lämna sina synpunkter på planen, först under samrådet och sedan under granskningen. Efter att samrådet är genomfört och kommunen har gjort de ändringar och justeringar som föranletts av de synpunkter som kommit in, så ska kommunen låta planförslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen granskas. Efter granskningens slut sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. I utlåtandet ska det framgå vilka synpunkter som kommit in och vilka ändringar i planen som föreslås. Ändras planen mer än redaktionellt efter granskning ska planen ställas ut för granskning på nytt. Slutligen sker antagande av planen av kommunfullmäktige.

Innehållet i översiktsplanen kan inte överklagas

Översiktsplanen är inte bindande utan enbart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen. Det görs först i detaljplaneringen eller direkt i bygglovsprövningen.

Översiktsplanens innehåll kan därför inte heller överklagas. Det är endast förfarandet när kommunen upprättar översiktsplanen som går att överklaga, det vill säga om kommunen inte följt plan- och bygglagens procedurregler. Detta görs till förvaltningsrätten genom laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Fördjupningar av och tillägg till översiktsplan

En översiktsplan ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och företag. I områden med mer komplicerade förhållanden där avsikterna med området behöver redovisas mer i detalj än för kommunen i övrigt kan planen fördjupas. En sådan fördjupning kan göras samtidigt med den kommunomfattande planen och ingå i denna som ett särskilt kapitel. Den kan också göras senare, vilket innebär att översiktsplanen då ändras för det området.

Exempel på områden som kan behandlas med fördjupning är tätorter och kommundelar där det är särskilt stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk. En fördjupning kan också avse ett planerat utbyggnadsområde där man vill klara ut huvuddragen i markanvändning, kvartersstruktur och gatunät, men där man inte vill eller kan upprätta detaljplan för hela området samtidigt.

Planområdets storlek och karaktär påverkar hur fördjupningen utformas. Hur detaljerad den ska vara beror på fördjupningens syfte och på de aktuella planeringsfrågorna. Fördjupningar kan därför få varierande innehåll och täcka allt från större områden till enskilda stadskvarter. De tjänar som mellanled mellan den kommunomfattande översiktsplanen och detaljplanen.