Detaljplanering

Bild över detaljplaneprocessen

Bild över detaljplaneprocessen

En detaljplan reglerar användningen av mark- och vattenområden inom kommunen. Detaljplaner ska följa den översiktliga planeringen men är, till skillnad från översiktsplanen, ett juridiskt dokument som är bindande för efterföljande beslut som till exempel bygglov.

En ny detaljplan krävs oftast när man vill uppföra en större mängd ny bebyggelse eller uppföra en byggnad eller verksamhet som kan medföra störningar. I dessa situationer går det inte att göra en bedömning enbart i bygglovsansökan om den åtgärd som föreslås är lämplig utan detta måste prövas i en detaljplaneprocess. Planprocessen innefattar ett antal steg och är en prövning där kommunen, utifrån ett stort antal förutsättningar och frågeställningar, prövar om marken är lämplig att använda på det sätt som planen föreslår.

En detaljplan består av en plankarta med en tillhörande beskrivning och reglerar hur mark- och vattenområden ska användas inom kommunen. Till exempel om marken får användas till bostäder eller industri, eller om det ska vara allmän platsmark såsom park eller gata. En detaljplan kan även reglera hur höga byggnader får vara och hur gator ska utformas. Detaljplanen kan omfatta en fastighet eller ett kvarter men kan även avse större områden.

Alla förslag till detaljplaner finns här på hemsidan, under pågående detaljplaner, samt i fysisk handling på kommunhuset.

Planprocess

Processen för en detaljplan regleras i Plan- och bygglagen, 5 kap 7 § (2010:900). En detaljplan kan handläggas som standardförfarande, utökat förfarande, begränsat förfarande och samordnat förfarande. Standardförfarande kan anses vara det vanligast förekommande förfarandet och kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Syftet med planprocessen är att den ska ge berörda information samt möjlighet att påverka och på så sätt förbättra beslutsunderlaget. Arbetet med att ta fram en detaljplan kan ta från ett halvår upp till flera år beroende på omfattning av planförslaget och hur planprocessen löper. Om antagandebeslutet överklagas tar det ytterligare tid innan planen får laga kraft och blir juridiskt bindande.

Nedan beskrivs standardförfarande i korthet. För att läsa mer om de olika förfarande gå till: Boverkets webbplats (Startsidan - Boverket Länk till annan webbplats.)

Planbesked

Om du vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas behöver du ansöka om planbesked. Att få ett planbesked är förenat med en avgift som tas ut enligt kommunens fastställda taxa.

När du ansöker om ett planbesked genomförs en utredning som översiktligt undersöker om den åtgärd du föreslagit är genomförbar och att en detaljplan kan antas. Kommunen undersöker översiktligt förutsättningar för bl.a. VA, miljö- och hälsa, riksintressen, trafik, etc. utifrån befintligt underlag. Under detaljplaneprocessen genomförs nya utredningar som kan förändra bilden och begränsa och i vissa fall omöjliggöra exploatering.

Efter att ansökan inkommit till kommunen behandlas ärendet politiskt och beslut om planbeskedet ska lämnas inom fyra månader. I beslutat planbesked framgår det sedan om kommunen avser att påbörja ett planarbete och i så fall när detta arbete bedöms ha lett fram till en antagen detaljplan. Om kommunen inte avser att inleda planarbete redovisas skälen för det i planbeskedet.

Ett planbesked kan bli positivt även om förslaget bara delvis anses lämpligt, detta omnämns då i utredningen. Ett positivt planbesked är däremot inte en garanti för att föreslagen exploatering kan genomföras, ofta behöver den på olika sätt justeras med anledning av vad som framkommer i detaljplaneprocessen.

Ett planbesked är inte juridiskt bindande och kan därför inte överklagas. Om kommunen har gett ett negativt planbesked är den sökande fri att ansöka igen, förslagsvis genom ett omarbetat förslag anpassat till de skäl kommunen angett för det negativa beskedet eller om lagstiftningen förändrats.

Vid tiden då det är kommunens avsikt att inleda planprocessen kan förutsättningarna på platsen ha förändrats på ett sådant sätt att kommunen inte längre anser att det är lämpligt att inleda planläggning.

I ansökan ska det framgå adressuppgifter för den som ansöker, person- eller organisationsnummer, vilka fastigheter som berörs och syfte med den önskade förändringen, alltså det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden. Om åtgärden avser en byggnad ska ansökan även innehålla en beskrivning av byggnadens/-ernas karaktär samt ungefärliga omfattning. Det kan exempelvis vara husens högsta våningsantal, ett uppskattat antal lägenheter eller utformningen i stort, såsom exempelvis om husen ska var friliggande eller sammanbyggda. I ansökan ska du även bifoga en karta som visar vilket område som berörs.

  • Om du vill ansöka om planbesked ska du fylla i en blankett för begäran om planbesked. Du skickar sedan in din ansökan till ks@markaryd.se


Program

Om det finns principiella frågor, som behöver klaras ut innan det går att ta fram ett planförslag, behandlas dessa i ett program. De principiella frågorna kan gälla olika alternativ till lokalisering av en verksamhet eller olika alternativ till hur ett område ska utvecklas. Många detaljplaner har tillräckligt stöd i översiktsplanen eller är så små och obetydliga att program inte behövs.

Syftet med ett programsamråd är att samla in synpunkter på principfrågorna, så att planens inriktning är väl underbyggd innan man går vidare med utformningsdetaljer. Samrådet innebär att ärendet läggs ut på kommunens webbplats, annonseras i den lokala tidningen och skickas till alla berörda, kommunala nämnder och styrelser, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter. Ofta hålls också ett samrådsmöte.

När samrådstiden har gått ut sammanfattas alla inkomna synpunkter i en programsamrådsredogörelse och sedan presenteras ett förslag för det fortsatta planarbetet. Eftersom program ofta behandlar ekonomiska frågor eller viktiga kommunala utvecklingsfrågor är det i allmänhet kommunstyrelsen som tar ställning till förslaget. Vissa program kan även föras upp till kommunfullmäktige.

Samråd

När kommunen tagit fram ett första planförslag ska det skickas ut på samråd. Efter godkännande av Miljö- och byggnadsnämnden skickas detaljplanen ut till berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen, kommunala nämnder, statliga myndigheter och övriga med väsentligt intresse av förslaget.

Syftet med samrådet är att ge möjlighet till insyn och påverkan under planprocessen genom att samla in synpunkter och information om presenterat detaljplaneförslag. Tidsperioden för samråd är inte bestämt men brukar vanligtvis pågå i 3-4 veckor och under den tiden kan skriftliga synpunkter på planförslaget skickas in.

Efter samrådet bearbetas planförslaget. De inkomna synpunkterna sammanställas och besvaras i en samrådsredogörelse där du kan läsa vilka revideringar som gjorts i planförslaget utifrån inkomna synpunkter.

Granskning

När kommunen har bearbetat planförslaget och gjort eventuella justeringar och kompletteringar utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet ska det slutliga planförslaget göras tillgängligt för granskning. Efter godkännande av Miljö- och byggnadsnämnden skickas planförslaget ut till berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen, kommunala nämnder, statliga myndigheter och övriga med väsentligt intresse av förslaget.

Granskningen är en andra remissrunda med syfte att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter. Synpunkter på förslaget ska vara skriftliga och ska lämnas inom tidsperioden för granskning som är minst två (2) veckor. Den som inte har framfört skriftliga synpunkter, senast under granskningstiden, kan förlora rätten att överklaga beslutet om antagande.

Efter granskningen sammanfattas alla inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande samt föreslås hur synpunkterna ska behandlas.

Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningen måste det ställas ut för en ny granskning.

Antagande

Om inga väsentliga ändringar har gjorts efter granskningen går detaljplanen vidare till antagande.

Detaljplanen godkänns av miljö- och byggnadsnämnden och skickas vidare till Kommunfullmäktige för antagande.

Beslutet att anta en detaljplan ska som huvudregel fattas av kommunfullmäktige. För enklare ärenden kan fullmäktige i regel delegera beslutet till kommunstyrelsen eller miljö- och byggnadsnämnden. Detta framgår alltid av handlingarna. De skriftliga synpunkter på planförslaget som ej har tillgodosetts under processens gång får ett meddelande om vilken instans som ska anta planen och när. Syftet är att de ska kunna kontakta sina politiker före antagandet och därmed påverka beslutet.

Överklagande

Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan överklagas. Efter att detaljplanen har antagits så anslås det justerade protokollet på kommunens anslagstavla varpå en period på 3 veckor följer innan beslutet får laga kraft och börjar gälla. Om man har lämnat synpunkter under planprocessen, som man upplever inte har blivit tillgodosedda, kan man inom denna period överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

Överklagandet ska vara skriftligt och vara ställt till Mark- och miljödomstolen i Växjö men skickas eller lämnas till den instans som tagit beslutet.

Tiden för överklagande av beslut att anta en detaljplan är tre (3) veckor från det att justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar kommunen överklagandet och handlingarna i ärendet till mark- och miljödomstolen.

Om ingen överklagar detaljplanen inom tre veckor efter det att beslutet om antagande har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, så får detaljplanen laga kraft och blir en juridiskt gällande handling.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 april 2023 14:53