Bygga, bo och miljö

Detaljplanering

En detaljplan består av en plankarta med en tillhörande beskrivning som reglerar hur mark och vatten ska användas inom olika områden i kommunen. Till exempel om marken får användas till bostäder eller industri, eller om det ska vara allmän platsmark såsom park eller gata. En detaljplan kan även reglera hur höga byggnader får vara och hur gator ska utformas. Detaljplanen kan omfatta en fastighet eller ett kvarter men kan även avse större områden. Det är framför allt områden i kommunens tätorter som omfattas av detaljplaner. Detaljplaner ska följa den översiktliga planeringen men är, till skillnad från översiktsplanen, ett juridiskt dokument som är bindande för efterföljande beslut, såsom bygglov.

Översiktsplan, detaljplan, bygglov

Översiktsplan, detaljplan, bygglov

En ny detaljplan krävs oftast när man vill uppföra en större mängd ny bebyggelse eller uppföra en byggnad eller verksamhet som kan medföra störningar. I dessa situationer går det inte att göra en bedömning enbart i bygglovsansökan om den åtgärd som föreslås är lämplig utan detta måste prövas i en detaljplanprocess. Processen med att ta fram en detaljplan styrs i plan- och bygglagen och innefattar ett antal steg där planförslaget bland annat går ut på remiss till de som berörs innan den slutligen antas och därefter får laga kraft. Planprocessen är en prövning där kommunen, utifrån ett stort antal förutsättningar och frågeställningar, prövar om marken är lämplig att använda på det sätt som planen föreslår.

Processen för framtagandet av en detaljplan inleds oftast med att en markägare, eller någon annan, ansöker om planbesked hos kommunen. Om kommunen lämnar ett positivt planbesked inleds därefter planarbetet. En planprocess kan bedrivas på ett antal olika sätt som i plan- och bygglagen kallas för förfaranden. Det vanligaste är standardförfarande. Vid planer som är särskilt omfattande eller av stort intresse för allmänheten används ibland ett utökat förfarande. Om en plan däremot är av begränsad omfattning och inte berör särskilt många kan ibland ett begränsat förfarande användas.

Vem som helst får lämna synpunkter på ett förslag till detaljplan, men om du äger fastigheter, eller bor inom eller i närheten av planområdet räknas du som sakägare. Då har du rätt att senare överklaga beslutet. Du kan lämna synpunkter på förslaget under samrådet och under granskningsfasen. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen är granskningsfasen sista chansen att lämna synpunkter. Om du ska kunna överklaga ett planbeslut måste du även ha lämnat dina synpunkter skriftligt. Kommunala nämnder och en rad statliga organ och ämbetsverk, till exempel länsstyrelsen, får också lämna synpunkter.

Alla förslag till detaljplaner finns här på hemsidan, under pågående detaljplaner, samt i fysisk handling på kommunhuset.

Planprocess

Planbesked och planuppdrag

Om du vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas behöver du ansöka om planbesked. Om kommunen själv beslutar att en detaljplan ska göras så startar arbetet med ett planuppdrag. Läs mer på sidan Planbesked och planuppdrag.

Program

Om det finns principiella frågor, som behöver klaras ut innan det går att ta fram ett planförslag, behandlas dessa i ett program. Läs mer på sidan Program.

Samråd

Under planprocessen ska planförslaget skickas ut på samråd. Syftet med samrådet är att samla in synpunkter på planförslaget från alla berörda som har kunskaper om området och åsikter om dess framtida utformning. Läs mer på sidan Samråd.

Granskning
Under planprocessen ställs förslaget även ut för granskning. Syftet med granskningen är att visa hur samrådssynpunkterna påverkat planförslaget. Granskningen är även en andra möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget. Läs mer på sidan Granskning.

Antagande

Om inga större justeringar behöver göras efter granskningen går detaljplanen vidare till antagande. Detaljplanen antas formellt av miljö- och byggnadsnämnden eller av kommunfullmäktige, beroende på planens omfattning. Grundregeln är att detaljplaner antas av kommunfullmäktige. Enklare ärenden eller ärenden där principfrågorna redan avgjorts i annat sammanhang kan antas av kommunstyrelsen eller av miljö- och byggnadsnämnden. Detta framgår alltid av handlingarna.

De skriftliga synpunkter på planförslaget som ej har tillgodosetts under processens gång får ett meddelande om vilken instans som ska anta planen och när. Syftet är att de ska kunna kontakta sina politiker före antagandet och därmed påverka beslutet.

Laga kraft

Efter att detaljplanen har antagits så anslås det justerade protokollet på kommunens anslagstavla varpå en period på 3 veckor följer innan beslutet får laga kraft och börjar gälla. Om man har lämnat synpunkter under planprocessen, som man upplever inte har blivit tillgodosedda, kan man inom denna period överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

Överklagande

Den som personligen drabbas av en detaljplan, och har lämnat skriftliga invändningar senast under granskningen, kan överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och vara ställt till Mark- och miljödomstolen i Växjö men skickas eller lämnas till den instans som tagit beslutet.

Tiden för överklagande av beslut att anta en detaljplan är tre (3) veckor från det att justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar kommunen överklagandet och handlingarna i ärendet till mark- och miljödomstolen.

För övriga, som mera allmänt har synpunkter på ärendet, finns enbart möjligheten att agera före antagandet, till exempel genom att på olika sätt väcka opinion och agera politiskt.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 19 augusti 2021 07:35

Kontakt

Louise Tallberg

Planarkitekt

louise.tallberg@markaryd.se
043372076