Radon är en osynlig och luktlös gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Gasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som avger strålning.

Nästan all mark innehåller radon som utgör en risk för förhöjda radonhalter inomhus. Även i områden som har klassificerats som lågriskmark förekommer radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå. Den vanligaste orsaken till förhöjda halter inomhus är att markradon kommer in i huset via otätheter. Hus byggda på rullstensåsar eller på annan luftgenomsläpplig mark är speciellt utsatta.

Om du bor i ett hus med höga radonhalter kan du på lång sikt få skador på lungor och luftvägar.
Det enda säkra sättet att ta reda på om det finns radon i bostaden är att mäta. Byggnadsteknik, byggnadstekniskt utförande, ventilation med mera bidrar till att radonhalten inomhus varierar från hus till hus även inom samma område. Det är mätvärdena i det aktuella huset du ska ta hänsyn till.

Radonmätningar ska göras under eldningssäsongen, oktober till och med april, för att få ett säkert resultat. Mätperioden ska vara minst två, helst tre månader. Om du vill kontrollera radonhalten i din bostad ska du kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium för att beställa mätdosor. Mätlaboratoriet ger dig råd om hur mätningen ska göras.

Riktvärdet för radon är 200 Bq/m3 luft för bostäder och lokaler för allmänna ändamål, men sträva gärna efter så låga radonvärden som möjligt. Om ditt hus har en radonhalt över 200 Bq/m3 kan du anlita en konsult som hjälper dig att undersöka vad som orsakar de förhöjda radonhalterna och sedan föreslår åtgärder.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 januari 2024 09:04