Bygga, bo och miljö

Husets klimatskal

Husets klimatskal

Husets klimatskal har en direkt koppling till husets uppvärmningsbehov och energikostnader. Klimatskalet omfattar de delar av byggnaden som gränsar mot den yttre omgivningen, det vill säga ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar.

Enligt Energimyndighetens schablinberäkning är en genomsnittsvilla anges följande värmeförluster.

  • Tak och vind 15 %
  • Ventilation 15 %
  • Väggar 20 %
  • Fönster och dörrar 35 %
  • Golv och källare 15 %

Tak och vind

Ungefär 15 procent av värmeförlusterna i ett småhus sker genom vinden och taket. Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt.

Tilläggsisolering av vinden är ofta lönsamt, framförallt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det brukar vara lönsamt att tilläggsisolera upp till ca 40-50 cm total isolertjocklek. Efter tilläggsisoleringen blir luften på vinden kallare och får sämre förmåga att "ta till" sig fukt. Det är därför mycket viktigt att vinden är rätt ventilerad för att minska risken för kondens och mögel. Här kan du räkna ut hur mycket värme du kan spara på att tilläggsisolera vinden. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Takrenovering

Det är till skillnad från vinden ofta svårt att tilläggsisolera taket. Ska man byta tak kan man dock passa på att göra detta.

Det mest energieffektiva är att tilläggsisolera den kalla sidan (utsidan av huset). Det går även att isolera insidan, men det är svårare att täcka in alla köldbryggor och dessutom förlorar man vindsyta och takhöjd.

Om man ska byta tak så genomför man tilläggsisoleringen genom att ta bort råsponten, bygga på takstolsreglarna på höjden och sedan fylla på med extra isolering innan man lägger på ny råspont, underlagspapp, med mera. Om du ska byta tak, kolla även upp om det är lämpligt för solceller. Här kan du läsa mer om solenergi.

Ventilation

Ett välfungerande ventilationssystem är helt nödvändigt för att uppnå en god inomhusmiljö. Om du ändrar något i klimatskalet är det en god idé är kontrollera om ventilationen är tillräcklig för att undvika fuktproblem.

Självdragssystem (S-system)

Självdragsventilation sker genom termiska drivkrafter (temperaturskillnader) och saknar fläktar. Tillluften, den friska uteluften, tar sig in via tilluftsventiler andra otätheter i klimatskalet. Frånluften leds ut genom ventilationskanaler i kök och badrum och/eller en murstock. Drivkraften för självdrag påverkas av vind och utetemperatur. Ventilationen blir därför sämre sommartid då temperaturskillnaden på inne- och uteluften är mindre. Det minskade draget sommartid kan kompenseras med vädring genom öppnade fönster. Självdragssystem är vanligast i äldre byggnader, byggda före år 1960.

Frånluftssystem (F-system)

Ett frånluftssystem består av en frånluftsfläkt som drivs med el och suger ut luft ur huset genom frånluftskanaler. Fläkten kan varvtalsstyras för att ge samma flöde sommar som vinter. Frånluftssystemet kan i efterhand kompletteras med värmeåtervinning med hjälp av en frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen kan då värma tappvarmvatten och/eller vatten till byggnadens uppvärmningssystem. Frånluftssystem är vanligast i hus byggda efter år 1960.

Från- och tilluftsystem (FT-system)

I ett från- och tilluftsystem, eller så kallad ”balanserad ventilation”, finns det både från- och tillluftskanaler som reglererar luftflödet. Oftast är elanvändningen lite högre än för frånluftssystem då det behövs fläktar för både till- och frånluften men med fördelen att man får en jämn och styrd ventilation. FT-system är vanligast i hus byggda efter år 1960.

Från- och tilluftsystem med värmeåtervinning (FTX-system)

Ett FT-system kan kompletteras med värmeåtervinning och kallas då ett FTX-system. I FTX-systemen återvinns oftast värmen genom en roterande värmeväxlare eller en plattvärmeväxlare för att värma upp tilluften med hjälp av frånluftens värme. Liksom för FT-system finns det stora motstånd som kräver mycket el för att driva fläktarna men tack vare att de idag kan återvinna en stor del värmen från frånluften är de ändå ett energieffektivt alternativ. FTX-system är vanligast i hus byggda efter år 1980.

Väggar

Ungefär 20 procent av värmeförlusterna i ett småhus sker genom väggar. Tilläggsisolering av väggar kan vara lönsamt i samband med andra åtgärder, såsom renovering av fasaden.

Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och det blir mindre värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag.

Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70-talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare.

Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan innebära höga kostnader. Det kan vara ett bra tillfälle att tilläggsisolera samtidigt som fasaden renoveras. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.

Fönster och dörrar

I ett småhus försvinner i genomsnitt 35 procent av värmen ut genom fönster och dörrar. Med rätt fönster håller du nere energianvändningen och får ett bra inomhusklimat.

Ett nytt energieffektivt fönster släpper endast igenom en tredjedel av den värme som ett äldre tvåglasfönster gör. Dessutom minskar kallraset (det drag som bildas då varm inomhusluft kyls av vid en kall fönsterruta och sjunker) vilket ger ett behagligare inomhusklimat med mindre drag. En annan fördel är att buller utifrån dämpas.

Om dina fönster är i dåligt skick är det ett bra alternativ att helt byta ut dem mot nya energieffektiva fönster. För att veta hur energieffektivt ett fönster är tar du reda på fönstrets U-värde. U-värdet anger hur mycket värme som transporteras genom fönstret och mäts i W/m2, °C. Ju lägre U-värde desto bättre. Ett nytt energisnålt fönster har ett U-värde på cirka 0,8 - 1,0. Tänk på att titta på U-värdet för hela fönstret (inkl karm) och inte bara för själva glasrutan.

Energibesparing vid fönsterbyte

Energimärkning, eller EQ-märkning, av fönster är ett frivilligt system som har funnits sedan 2006 och som initierades av Energimyndigheten. På EQ Fönsters hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du räkna ut hur mycket energi du kan spara om du byter till mer energieffektiva fönster. Läs även Energimyndighetens skrift Fönsterrenovering med energiglas. , 2 MB.

Fönster

U-värde

2-glas fönster

3,0

Äldre 3-glasfönster

2,0

Högisoleradt fönster

0,9


Om dina befintliga tvåglasfönster är i bra skick finns det flera sätt att minska värmeförlusterna.

  • Ersätt en av de befintliga glasrutorna med energiglas, att ersätta den inre rutan ger störst energibesparing.
  • Ersätt den inre glasrutan med en ny dubbel isolerruta. Isolerrutan sätts i innerbågen och har ett mellanliggande skikt av gas. För att kunna göra detta måste fönsterbågarna tas loss och glaset tas ur. I bågarna fräses nya spår för den tjockare isolerrutan, detta görs av en glasmästare.
  • Ersätt befintlig båge med en fast isolerruta med energiglas.
  • Sätt in en tredje ruta på insidan av innerbågen, det kan göras med fönstret på plats.

Rådgör alltid med en glasmästare om vad som passar bäst för ditt fönster och om fönstret klarar den ökade tyngden.


Renovera fönster

U-värde

2-glas där inre glaset


- ersätts med ett energiglas

1,8

- ersätt med en dubbel isolerruta med argonfyllning

1,4


Byte av fönster
Skriv ut
Senast uppdaterad: 12 maj 2021 12:02

Kontakt

Annica Hegefeldt

Miljöstrateg

annica.hegefeldt@markaryd.se
043372057