Nybyggnation

Uppvärmningen är traditionellt det som kräver mest energi i ett småhus. Här har samtidigt gjorts stora förbättringar bland annat till följd av skärpta byggregler. Idag klarar man av att bygga passivhus och plusenergihus som i det närmsta inte kräver någon tillförsel av köpt uppvärmningsenergi.

Vid nybyggnation är det viktigt att man gör rätt från början, att i efterhand rätta till fel är ofta svårt och i många fall dyrt. I Boverkets byggregler finns reglerat hur mycket energi ett nybyggt hus får använda. Här nedan hittar du enkel information om hur man bygger energieffektivt. I broschyren ”Att bygga energieffektivt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” där du kan få mer detaljerad information.

Energisnål konstruktion

Ju mindre andel av ett hus volym som angränsar mot den kalla utomhusluften, desto lättare att bygga energieffektivt. Den optimala formen på ett hus ur energisynpunkt hade varit att bygga husen klotformade, men detta är inte särskilt praktiskt. Enklare är att bygga huset i kubform, med flera våningsplan. Då får man mindre andel av husets volym som gränsar mot kallt klimat, och värmen som används på nedre plan kan utnyttjas även på ovanliggande plan i och med att värme stiger uppåt.

Den minst energieffektiva utformningen av byggnader är långsmala konstruktioner i ett enda plan.

Bygg tätt

En viktig faktor för att få låg energiförbrukning i sitt nybyggda hus är att man är noga med att bygga tätt. Även om huset är välisolerat tappar det en stor del av sin värmehållande förmåga om det finns för mycket otätheter i konstruktionen. Ångspärr som appliceras måste överlappa och tejpas noggrant. Samtliga rördragningar, eldosor mm ska vara installerade innan man sätter upp ångspärren, för att minska läckagerisken. Även ur fuktsynpunkt är det viktigt att man bygger tätt. Viktigt att tänka på är att man inte placerar ångspärren närmast ytskiktet, dvs gipsskivorna, utan en bit in i väggen. Annars riskerar man att punktera ångspärren när man hänger upp tavlor eller av andra anledningar borrar i väggarna eller taket.

För att vara säker på att tätskiktet är korrekt installerat kan man provtrycka huset innan ytskikt i form av gipsskivor mm sätts upp. Märker man efter ett trycktest att huset läcker för mycket kan man gå in och åtgärda otätheter. Regler för byggnaders luftläckage finns i Boverkets byggregler, länk till byggreglerna finns i länksamlingen på höger sida.

Den som väljer att bygga sitt hus i betongbaserat material har en enklare uppgift att bygga tätt, då betong i sig självt är lufttätt. Däremot måste man vara lika noggrann här när det gäller rörgenomföringar och övergångar mellan betong och andra material.

Klimatskal med lågt U-värde

Husets klimatskal omfattar alla ytor som har kontakt med utomhusmiljön, det vill säga tak, ytterväggar, fönster, dörrar och grundläggning/golvbjälklag.

En ytas värmeisolerande förmåga benämns U-värde. Ju lägre U-värde, desto bättre isolerande egenskaper har den aktuella ytan. Av klimatskalets samtliga ytor är fönster och dörrar de ytor som har sämst isolerande förmåga i ett modernt hus. Att investera i fönster och dörrar med låga U-värden är därför av största vikt för att få låg energiförbrukning under många år. Ett energieffektivt fönster ligger under 1,0 i U-värde, en bra isolerad dörr runt 1,0.

När det gäller väggar och tak kommer man vid normal isoleringsstandard ner på betydligt lägre U-värden, för väggar bör man ligga under 0,15 och för tak under 0,12 i U-värde. Ta till rejält med isolering när du bygger, isolering har lång hållbarhet så länge det inte utsätts för fukt. Det är alltså i de flesta fall en engångskostnad för husägaren, och en åtgärd som oftast är svår att komplettera i efterhand. Ca 35 % av den energi som används för uppvärmning i ett normalhus försvinner ut genom tak och väggar.

Undvik köldbryggor

För att få ett välisolerat hus krävs inte bara en tät konstruktion och ett tjockt lager av isolering. Det krävs även att man är noggrann när man isolerar runt övergångar mellan tak och vägg samt mellan vägg och golv. Är man oaktsam kan man få genomgående konstruktionsdetaljer helt utan isolering. Där uppstår då en så kallad köldbrygga där värme läcker ut från huset. Även mitt på väggkonstruktionen ska man se till att isolera bort köldbryggor som kan uppstå längs väggreglarna. Detta gör man genom att lägga isolering i flera skikt, både mellan reglarna och utanpå.

Även när man gjuter betongplattan i sitt hus ska man vara noggrann med att det finns köldbryggebrytare i kantstöden så att man hindrar värmevandring i golvet, med kallt golv som följd.I Broschyren Bygga energieffektivt finns exempel på hur en köldbryggebrytare kan se ut. Se länk uppe till höger på denna sida.

Välj en energieffektiv ventilationslösning

15 % av husets energiförbrukning försvinner ut med ventilationsluften. Därför är det viktigt att man i planeringsstadiet tänker igenom noga vilken typ av ventilationssystem man vill ha i sitt hus. Ventilationen är också viktig för att transportera bort den fukt som alstras i huset vid dusch, matlagning mm. I stycket "Ventilation" på denna hemsida kan du hitta mer information om vilka olika typer av ventilationssystem som finns att välja på.

Energiberäkning

Ställ alltid krav på husleverantören, din arkitekt eller energikonsult att få en energikalkyl. På så vis får du en bild av vilken energianvändning huset beräknas få. Beräkningen ska vara anpassad efter Boverkets gällande byggregler. Det är ett krav för att du ska kunna visa att byggreglernas energikrav kommer att uppnås vid byggnationen. Energiberäkningen ska bifogas när du lämnar in din ansökan om bygglov.

Lågenergihus är ett begrepp som ibland används för hus som använder mindre energi än vad normen, dvs Boverkets byggregler, kräver. Det finns ingen exakt definition på vad ett lågenergihus är. Passivhus, plusenergihus och nollenergihus är alla lågenergihus med extra höga krav.

Ett passivhus är ett hus som har så små värmeförluster att inget traditionellt värmesystem behövs. Det värms passivt genom värmen från människor, apparater och solinstrålning. Det räcker under stora delar av året till för att hålla huset varmt. Passivhus har redan stor spridning i Tyskland och Österrike.

Det första passivhuset i Sverige byggdes år 2000 i Lindås, söder om Göteborg. Därefter har det byggts flera hundra passivhus i vårt land. Passivhus byggs genom att värmeisolertjockleken i golv, väggar och tak dubbleras i jämförelse med dagens praxis. Dessutom är golv, väggar och tak extremt lufttäta. Detta i kombination med energieffektiva fönster och ett ventilationssystem med mycket effektiv värmeåtervinning av luften gör att det inte behövs någon traditionell uppvärmning.

Eftersom kostnaden för ett värmesystem sparas in kan de pengarna användas till energibesparande åtgärder i huset. Den lilla värme som behövs tillförs ofta med den friska luften via ventilationssystemet.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 19 maj 2021 14:38